Årsmöten med fokus på attraktivitet
Årsmötena för BID Malmös båda föreningar inleddes med föredrag som fokuserade på vikten av att förändra bilden av staden och våra områden. Fokus är på trygghet och attraktivitet, där BID-processen lyftes som gott exempel.
– För oss är det viktigaste att arbeta tillsammans, ingen kan ensam påverka de faktorer som styr trygghet och säkerhet och det är viktigt att ha tålamod i arbetet.
Så inledde Per-Erik Ebbeståhl, direktör för avdelningen för hållbarhet och trygghet i Malmö stad.
Just tillit är ett av de begrepp som genomsyrar stadens arbete.
– Det är viktigt att bygga tillit mellan det offentliga och Malmöborna. Varför vill man vara en del av Malmö och man ska vilja vara medlem av Malmö.
Ebbeståhl kunde även presentera statistik för antal skjutna och dödade i samband med bekräftande skjutningar från år 2018 fram till 2022.
– Vi kan se att statistiken visar att det har minskat och att kurvan är nedåtgående. Vi ligger lägst i antal anmälda brott.
Olika analyser
Den trygghetsmätning som görs av polisen och Malmö stad följs upp av enkät inom Malmö områdes undersökning, kallad MOMS. Där tittar man på kollektiv styrka och allmän otrygghet. Även våldsutsatthet är nedåtgående i Malmö, och under de senaste femton åren har det gjorts en positiv förflyttning.
Malmö stads arbete för att öka trygghet och minska brottslighet innefattar en rad olika långsiktiga insatser:
- Communitys that Cares, CTC, är Malmö stads långsiktiga preventionsarbete bland unga och barn. Där utför man återkommande enkäter bland unga för att titta på skydds- och riskfaktorer hos målgruppen.
- Trygg och säker stad samverkansavtal mellan Malmö stad och polisen.
- Tryggare Malmö innebär tillslag mot misstänkta illegala verksamheter
- Sluta skjut minskar och förebygger grovt och dödligt våld bland kriminella grupper.
- Stöd för avhoppare.
– Att arbeta nära människorna i områdena för att skapa kollektiv styrka och trygghet är viktigt, menar Per-Erik Ebbeståhl.
Det finns många som har synpunkter och lösningar – media, sociala medier, förvaltningar, politiker, myndigheter och civilsamhälle – och det är svårt för den vanliga medborgaren att veta vad man ska förhålla sig till.
– Därför är det viktigt att prata om det långsiktiga arbetet. Ett fokus vi måste ha som samhälle är att arbeta med att skapa förutsättningar för unga. Vi tittar därför mycket på hur vi kan arbeta med det främjande arbetet med fler aktörer och tillsammans skapa detta goda resultat, menar Per-Erik Ebbeståhl.
Här hittar du hela den presentation som visades under årsmötet.
Trygghet och attraktivitet
Även avdelningschefen på fastighets- och gatukontoret, Andy Roberts, framhöll vikten av trygghet, attraktivitet och att arbeta tillsammans. Ett exempel är att samarbeta kring renhållningen i staden.
– Det är viktig att vi gör detta tillsammans med fastighetsägarna, föreningar och näringsidkare. Vi önskar göra det bättre och därför är samverkan som BID Malmö otroligt viktig för staden för att skapa en renare stad. Här behöver staden utvärdera leveranser av tjänster som utförs och värdera effekterna.
Superkvarter med bilfria zoner, att ta bort parkeringsplatser och skapa olika hubbar med inspiration från bland anat Barcelona var ett annat tema som lyftes.
– Vi tittar på om man kan göra detta på Möllevången, men det det måste vara möjligt att leverera och underlätta för boende och andra. Här ska vi göra flera analyser för hur trafiken ska kunna regleras runt och vid torget, säger Andy Roberts.
Städning och att hålla rent och snyggt är en återkommande utmaning. Här pågår ett projekt med Kommunteknik kring bland annat nya fimphållare (askkoppar).
– Vi har i samverkan med flera tagit fram en fimphållare som kan fästas på stolpar, så att det ska bli enkelt för rökare att bli av med sina fimpar utan att kasta dem på marken.
Lokal attraktivitet
Även i Sofielund pågår olika projektet med bland annat Byalaget och flera andra aktörer.
– Den lokala attraktiviteten är viktig och vi har sett hur byalagen tog hand om de blomsterurnor som sattes ut för att trygga lokalgatorna. Här håller vi även på att inventera belysningen i området och hur ser det ut och upplevs när det är mörkt.
– Sommartorget är ett lyckat exempel på hur vi arbetar tillsammans med föreningar, fastighetsägare och civilsamhället. Vi kommer därför att arbeta vidare både med detta och med sommargator, säger Andy Roberts.
Friisgatan ska bli allround sommargata 2025. Staden bidrar också till olika gatufester, bland annat NGBG-festivalen.
– Vi tittar även på pop up-aktiviteter med möjlighet för näringsidkare, konstnärer och andra som önskar att starta eller sälja något. Här behöver vi vara lite snabbare i processerna med att använda stadens mark och få bygglov, menar Andy Roberts.
Inledningen av årsmötet avslutades av vice ordförande i tekniska nämnden, Isabelle Enström (MP), som pekade på både möjligheter och utmaningar i staden.
– Vi behöver göra detta tillsammans och vi är ju inte ansvariga för alla delar själva. Vårt syfte är att göra det attraktivt för alla, då främst ur barns och ungas perspektiv, samt hur vi kan hitta fler klimatsmarta lösningar och vi röra oss mer effektivt.
Beslut och material från årsmötena med protokoll hittar ni här:
Text: Jeanette Berga, Hjalmar Falck.