Mattelektion med verkliga exempel från yrkeslivet
HSB:s hållbarhetschef Maria Nilsson och verksamhetscontrollern Oliver Curovic på mattebesök på Möllevångsskolan.
”Räkna på riktigt” är ett samarbete med Smart matte och BID Malmö, som bygger på verkliga exempel från yrkeslivet. Nu kan du följa med på en lektion med BID medlemmen HSB Sundsfastigheter – och här kan du läsa om hela bakgrunden.
Är diesel eller el bäst när företaget behöver köpa fler bilar till? Det, och andra räkneexempel från arbetslivet, fick åttonde- och niondeklassare fundera på när Möllevångsskolan hade Smartmatte och näringslivet på besök under mattelektionen.
Klockan är lite innan halv nio i sal 320. I korridoren utanför pågår en rundpingisturnering. Någon snor bollen och jagas av de andra. En elev med menssmärtor får hjälp av en resursperson att sjukanmäla sig. Någon annan har varit hos tandläkaren och glömt nyckeln till sitt skåp. Är det okej om hon tar med sig jackan in i klassrummet?
Peppade elever
Enligt schemat som sitter på dörren ska grupp fyra vara i 320 med HSB fram till klockan 8.55. Samtidigt träffar Stena Fastigheter, Stadex och Smartmattes grundare de andra. Om två timmar börjar de nationella proven i fysik, berättar Sara Svanlund som är förstelärare i matematik, men någon nervositet eller stress inför detta är inget som märks när eleverna en efter en droppar in i klassrummet.
– Det är den smarta gruppen som kommer nu! utbrister en av killarna, och får skratt och medhåll från de andra.
– Det är bra, Ahmed, säger Sara.
HSB:s hållbarhetschef Maria Nilsson och verksamhetscontrollern Oliver Curovic hälsar och presenterar sig.
– Är det fastighetsförmedling ni vill arbeta med? frågar Oliver, samtidigt som Maria hjälper Sara att samla in elevernas mobiler (som strax senare dock delas ut igen, när det behövs fler miniräknare).
– Ni vet: när man jobbar, då måste man komma i tid? försöker Oliver.
Räkna med hållbarhet
Efter att Maria kopplat upp sin dator till projektorn och fått igång presentationen turas hon och Oliver om att berätta om bostadsmarknaden i allmänhet och HSB i synnerhet.
Företagets hållbarhetsarbete blir utgångspunkt för två räkneproblem: Vilket är billigast – elbilar eller dieselbilar – vid ett inköp av totalt sju stycken? Fasta och rörliga kostnader – inköp och drift – spelar in. Hur påverkas kalkylen om HSB bestämmer sig för att installera solceller och producera egen el?
– I undervisningen går vi in på diagram och statistik, och vi pratar om ränta, så den här typen av matematik ska de klara. Men man får leda dem igenom och ställa frågor för att få igång dem, menar Sara Svanlund.
HSB och klassen räknar tillsammans. Med ett pris per kilowattimme på 1,50 kronor verkar elbilar vara den absolut billigaste lösningen, trots ett högre inköpspris. För dieseldrivna fordon ligger den rörliga kostnaden på 18 kronor per liter.
– Men så hände något med elpriset i vintras? utbrister Oliver och eleverna spetsar öronen. Det steg va? Någon som vet hur mycket? Sju, åtta, nio kronor var det uppe i!
Eleverna nickar.
– Och sen var det ytterligare något? fortsätter Oliver. Just det, det blev krig. Plötsligt handlar det om en kostnad inte på 1,50 kronor, utan 35 kronor.
Det är tyst i klassrummet och nästan alla blickar är vända framåt. Engagemanget och uppmärksamheten skiftar något, men de flesta verkar tycka att det är spännande. Oliver går vidare till nästa uppgift som handlar om installation av solceller och så får räkneproblemet ytterligare en dimension när de tittar på möjligheten att både producera och sälja egen el.
– Det första passet var okej, kanske lite trist. Det andra var kul, och det sista roligast, säger några elever som pratar sinsemellan efteråt.
En lärorik upplevelse
För Maria och Oliver är det första gången de möter elever i det här sammanhanget. De skrattar lite och säger att det är en lärorik upplevelse – hur man ska prata och bemöta eleverna och vara som lärare.
Som åskådare i klassrummet märker jag hur som helst att uppgiften engagerar.
– Hållbarhet är något som genomsyrar hela vårt arbete. Vi tänkte också att det är något som eleverna hör om dagligen, på nyheter och kanske hemma vid middagsbordet” menar Maria.
När jag frågar Sara Svanlund, matteläraren, vad hon tycker om presentationen, säger hon att hon kanske hade kommit ännu snabbare in på själva räkneproblemen. Hon säger också att många elever har ett enklare språk än vad som användes under presentationen.
Men konceptet som sådant, att räkna på uppgifter och problem från verklighetens arbetsliv, tycker hon är jättebra.
– Elever frågar ofta vad de ska ha saker de lär sig till, vad de har för nytta av det? Här märks det ju direkt. Eleverna behöver kunskaper så att de klarar sig både i yrkeslivet och i vardagen. Om de ska teckna ett mobilabonnemang till exempel, och ta beslut. För mig är det viktigt att de inte blir lurade.
Text och foto: Anna Karlsson
