06 maj, 2022 Möllevången Sofielund

Trivsel och stabilitet har ökat i Sofielund

Mötets deltagare smalade kring ett bord. De tittar på en skärm.

Flera synpunkter togs upp under mötet.

BID-processen har haft tydliga effekter i Sofielund, där resultaten av flera års forskning om BID i Malmö visar på minskad otrygghet, att unga dras inte in i kriminella nätverk och ökad samverkan.

Dialogen och samarbetets betydelse för stadsutvecklingen är alla inblandade medvetna om – det märktes när Malmö universitets slutrapport om BID Sofielund diskuterades på onsdagen.

Samtidigt finns vad som upplevs som ett problem med fastighetsägare som väljer att stå utanför. Från hyresgästernas sida finns å andra sidan en känsla av att inte självklart bli medbjudna.

– Ensam är inte stark. Det betyder mycket att polisen börjar arbeta med många andra verksamheter i framtiden, sa en polisstudent när Fastighetsägare BID Sofielund i december 2019 knep förstaplatsen i European Crime Prevention Award (ECPA), och därmed kunde titulera sig ”bäst i Europa på brottsförebyggande insatser”.

Positiv utveckling i Sofielund

I det som för tio år sedan ibland beskrevs som ett av Sveriges farligaste områden har både trivsel och stabilitet ökat på senare år. Sedan BID Sofielunds etablerades 2014 har den öppna försäljningen av narkotika minskat. Nyrekrytering eller involvering av unga i kriminella nätverk närapå har försvunnit, och antalet anmälda egendomsbrott och våld i offentlig miljö har gått ner.

– Det finns liknande trender på andra håll i Malmö också, där det inte finns några BID:s. Det kan alltså finnas ytterligare bakomliggande orsaker, men också att det som gjorts i Sofielund ger ringar på vattnet.

Det menar Malmö universitets forskare Anna-Karin Ivert, Jennie Di Rocco och Karl Kronkvist. De har nu, från sitt håll och med hjälp av enkäter och statistik, ytterligare utvärderat Fastighetsägare BID Sofielunds arbete.

Inbjudan till onsdagens redovisning.

Forskarnas slutrapport har tagits fram med stöd av Brottsförebyggande rådet (Brå). Den presenterades på onsdagen i samband ett styrelsemöte hos BID Sofielund, och presentationen följdes av en diskussion som bland annat handlade om betydelsen av samverkan och samarbetet i området, något som lyfts fram av fastighetsägarna i rapporten.

Bättre kontakter

– En anledning för många att gå med i BID var ju insikten om att det inte skulle spela någon roll vad de gjorde som enskilda aktörer; om andra lät bli att jobba och problemen bara fortsatte, konstaterades det under diskussionens gång.

– Alla som deltar upplever att de har fått bättre kontakt med polisen och myndigheter. Men det kanske bara är de som vill ha kontakt som går med? var en annan fundering.

Problemet fick ingen tydlig lösning under mötet, men olika förslag kom fram. Ett av dem var att skapa ett system med premier för dem som gör något.

Under mötet deltog även kommunstyrelsens vice ordförande, Roko Kursar (L), i diskussionen. Han gav en personlig bild av utvecklingen i Sofielund. Från tiden då han bodde där som barn och området var närapå en ”laglös enklav” utan samarbete mellan polis, kommun och civilsamhälle, har det blivit ”en rejäl skillnad mot hur det var tidigare”, sa han

Lyfter BID

När Roko Kursar träffar politiker och andra från andra delar av Sverige skryter han gärna om det som har gjorts här i Malmö.

– Vi tycker också det är viktigt att ingen ska kunna åka snålskjuts, om det är någon som inte förstår hållbarhetstänket och vikten av att alla gemensamt måste bidra.

Hans eget parti, Liberalerna, har ett förslag om en särskild BID-lagstiftning.

– Sådan finns på många andra länder, bland annat har en del städer en lag som säger att om två tredjedelar av de boende i området säger att de vill ha en BID, så måste detta inrättas, och det är obligatoriskt att vara med. Det kan vara ett sätt att arbeta, menar han.

Han ser gärna att det skapas BID:s i fler områden i Malmö.

– Från stadens sida är vi glada för BID Malmös arbete och vi vill se hur vi kan sprida modellen. Det är alltid viktigt för oss att komma ut och ta del av arbetet, det påverkar budgeten.

I brist på tvingande lagstiftning har BID-föreningarna i Sofielund och Möllevången beslutat att de fastighetsägare, bostadsrättsföreningar, byalag och företag som blir medlemmar ska förbinda sig att arbeta tillsammans och med Malmö stad, myndigheter, forskningen, föreningslivet och boende för att utveckla området.

Vill ha med fler boende i arbetet

En del hyresgäster anser dock att det kan göras mer från BID:ens håll för att bjuda in de boende att delta i arbetet. Mia Göransson från den lokala hyresgästföreningen Malmö 14, till exempel:

– Vi ser ju att det finns många jättebra idéer här, och vi vill vara med och påverka, vara med på resan. Men det krävdes att jag själv hörde av mig och bjöd in oss för att vi skulle komma in, säger hon.

I dag sprider Mia Göransson nyheter och information från BID Malmö på sin förenings Facebooksida. Hon uppmuntrar också hela tiden sina medlemmar att höra av sig till BID-föreningarna om de har åsikter eller förslag på det som är på gång.

Hyresgästerna har många gånger andra perspektiv och syn på trygghet och trivsel än vad fastighetsägarna och myndigheterna har, menar hon:

– För våra boende är det viktigt att kunna känna sig säker på att fel i tvättstugan eller ute i trapphuset eller lägenheten alltid blir åtgärdade; att det är någon som kommer när man ringer. Att man kan lita på dem som sköter fastigheten.

Mia Göransson bjöd också nyligen in kommunpolis Tobias Bråhammar till ett möte med rekordmånga deltagare, som därmed fick ett namn och ansikte på sin lokala polis.

Tobias håller med om att samarbete på lokal nivå – hur den än utformas – är väldigt viktigt.

– Det måste finnas en organisation för mötena, en struktur för att det ska bli av. Sen i sig själv är ju inte dialog och samverkan så svårt, det är bara att sätta sig ner och prata, säger han.

En kvinna och en man talar med varandra

Anna-Karin Wickström i samtal med kommunpolis Tobias Bråhammar.

Mer forskning behövs

Tobias Bråhammar kom efter mötet hos BID Malmö själv också överens med Stena Fastigheters relationsförvaltare Anna-Karin Wickström om att försöka hitta nya mötesytor dem emellan.

Anna-Karin Wickström å sin sida framförde under mötets gång en önskan om mer fokus på social hållbarhet:

– Vi kan hålla på och klippa häckar för bättre sikt och så vidare, men vi måste ha mer av riktade tidiga insatser inom förskola, skola och föreningar, så att vi inte riskerar några återfall i framtiden. Detta arbete ska inte vara en separat process, utan något som integreras med det övriga.

Datorskärm som visar Brås utredare

Brottsförebyggnade rådets utredare Carl Gynne fanns med på länk.

Utredare Carl Gynne från Brå var med under mötet på länk.

– Den här typen av kunskapsbaser som finns i rapporten är väldigt viktig för oss i vårt uppdrag och när vi får frågor från olika aktörer om vad de kan förvänta sig av olika insatser de funderar på, påpekade han. Det kan handla om att de vill sätta upp kameraövervakning eller ha ordningsvakter, eller andra brottsförebyggande åtgärder, säger han.

– Vi ser också ett, jag ska inte säga nyvaket ansvarstagande, men det kommer många propåer nu som gäller ekonomiskt brottslighet där man vill göra något åt allt från otillbörlig påverkan till välfärdsbrott bland olika fastighetsägare. Det är ett område där vi är i behov av ännu mer forskning.

Text och foto: Anna Karlsson

 

Läs mer