BID: tillsammans gör vi Sofielund trivsammare och tryggare
Ett BID är en samverkan mellan flera parter för stadsutveckling i ett geografiskt avgränsat område. I vår Malmömodell står BID för Boende, Integration och Dialog. Ursprungligen står det för Business Improvement District och kommer från Kanada och USA, men BID finns även i länder som Nederländerna, Sydafrika, Tyskland och England. I andra länder bygger BID-konceptet på en lagstiftning som tvingar fastighetsägarna att delta med både pengar och resurser.
Någon sådan lagstiftning finns inte i Sverige. Därför vi har bildat föreningen Fastighetsägare Sofielund, där fastighetsägare, bostadsrättsföreningar, byalag och företag har förbundit sig att arbeta tillsammans och med Malmö stad, myndigheter, forskningen, föreningslivet och boende för att utveckla Sofielund. BID-processen här är ett utvecklingssamarbete för att ytterligare öka trivsel, trygghet och sammanhållning på Sofielund.
Fastighetsägarna fick nog
De första stegen togs redan med områdesprogrammet i södra Sofielund 2010, där situationen på bostadsmarknaden var mycket dålig. Bland annat fanns här ett antal så kallade slumvärdar, oseriösa fastighetsägare som tog ut ockerhyror och misskötte sina hus. Tillsammans med Hyresgästföreningen upprättades ett kontor på Sevedsplan för att erbjuda boende råd och stöd. Det var ett unikt projekt som startade och som på mycket kort tid gav stora resultat och blev startskottet till att fånga upp seriösa fastighetsägare som bidrog till områdets utveckling. (Här kan du läsa mer om Hyresgästföreningens utvärdering.)
När de seriösa fastighetsägarna fick nog föddes tanken hos organisationen Fastighetsägare Syd och Malmö stad att starta en BID-inspirerad verksamhet som skulle gälla hela Sofielund, Lönngården och Annelund. Startskottet gick i september 2014, då föreningen hade sitt första årsmöte.
Men den möttes inte bara av positiva känslor. Tvärtom hördes det kritiska röster mot processen, och det var ingen tvekan om att många reagerade på begreppet BID.
– Det var ordet business som väckte kritiska röster, säger verksamhetschef Hjalmar Falck, och det var kanske inte så konstigt. För även om vi hade förankrat våra idéer hos många så var det flera som reagerade och oroade sig för att hyrorna skulle höjas och att människor och verksamheter ska trängas bort.
En långsiktig process
– Jag har full respekt för den oron. Vi försökte verkligen få till dialoger och beskriva vad vår modell står för. Men vi lyckades inte fullt ut – då. Nu tror jag däremot att förtroendet för oss har ökat. Inte minst gäller det som kallas gentrifiering, som ligger långt ifrån det som vi arbetar med. Vi är inte det minsta intresserade av undanträngningar, ockerhyror eller snabba klipp i det arbete vi håller på med. Tvärtom, det är inte lönt att komma till Sofielund för att göra snabba klipp.
Sofielund hade också, precis som många andra områden, utsatts för en mängd olika projekt under åren. Projekt som kommit och gått.
– Därför är ordet projekt bannlyst i dag. I stället talar vi om en långsiktig process med en tidshorisont på tio till femton år. Och det är inte vi i staden som lagt den tidsramen utan näringslivet, som påpekade att det inte finns någon ”quick fix” för att utveckla ett område. Det tar lång tid och kräver tålamod.
Vinst för alla
– Visst vill de som deltar i utvecklingen av Sofielund se någon form av vinst i framtiden, säger Hjalmar Falck. Men den vinsten ligger snarare i att hela områdets värde ökar. Ju attraktivare området blir, och ju mer vi får ta del av de förmåner som andra mer välbeställda områden får, desto fler människor kommer att välja att bo här, och bo här länge.
– Omflyttningen minskar och då minskar också skadegörelsen. När fler känner stolthet över området och sitt boende och tar ansvar, minskar också kostnaderna för stad, fastighetsägare och verksamheter.
BID-modellen bygger på att åtgärda det som forskarna brukar kalla ”broken windows-syndromet”. Genom att snabbt laga allt som går sönder och åtgärda till exempel nedskräpning bryter man den negativa spiralen som annars ger mer vandalisering, fler brott och mer utslagning.
Med BID kan man i stället skapa ett område som är tryggt, säkert och attraktivt. Då kan också de boende och verksamma där känna stolthet och ta ansvar, och den sociala sammanhållningen ökar.
En enorm resa
– Vi har gjort en enorm resa tillsammans, säger Hjalmar Falck. För mindre än tre år sedan hade vi 50–60 unga, kriminella män i området, som härjade och hotade och ägnade sig åt öppen drogförsäljning, skjutningar och att bränna bilar. I dag har vi bara en handfull kriminella kvar och återväxten är bruten.
– Vi tog också signalerna om rent och snyggt på allvar och i dag har vi en egen städpatrull i området. Deras arbete har gett så bra resultat att kommunen nu har skapat ytterligare fem likadana patruller i staden. Alla deltagare där kommer, precis som hos oss i Sofielund, att ha sin egen geografiska tillhörighet och namn på ryggen, och vi ska se till att de får uppgifter som ökar deras möjligheter att senare får andra jobb.
Kameror ger effekt
Men kameror då? Det finns ju ett antal i området – är det verkligen vad man vill ha?
– Ja, vi har bara fått positiv respons, och kamerorna har gett effekt. De löser inte våldsbrott och förhindrar inte brott, men de har haft en tydlig effekt på försäljningen av droger. En del av langarna har flyttat till andra ställen, men på vägen har knarkhandeln faktiskt minskat. En del av de kriminella har lämnat den brottsliga banan, inte enbart för kamerornas skull.
– Sedan har fastighetsägarnas arbete gett stora effekter i och med att de har säkrat sina fastigheter och ser till att hålla rent och snyggt. I Sofielund har vi också en mängd föreningar och ett flertal av dem bidrar tillsammans med oss i den positiva utvecklingen.
Hållbar utveckling
I dag är Sofielund ett populärt område, inte minst för barnfamiljer. I BID-processen ligger också ett tydligt hållbart anslag. En av utgångspunkterna är ett avtal om att alla insatser också ska bidra till att uppfylla FN:s 17 mål för hållbar utveckling. De målen bryter vi nu ner till det lokala arbetet.
Några exempel: tio hyreshustak har fått solpaneler, Nobeltunneln har fått konst som lockar många, gator har börjar smyckas med urnor för växter, området har fått nya cykelställ och det är rent och snyggt.
– Det är många processer igång och ännu fler kommer att starta, säger Hjalmar Falck. Dessutom har området fått en helt ny järnvägsstation: Rosengårds station. Vi kommer att kunna knyta ihop Rosengård och Sofielund med nya gröna stråk. Området runt stationen ska få ett rejält lyft i samverkan med verksamheter och boende runtom.
– Samtidigt pågår nyproduktion av över 300 nya bostäder i Sofielund. Vi ser också över möjligheterna att skapa ett helt nytt konst- och kulturkvarter och hur till exempel Norra Grängesbergsgatan ska kunna bli ett framtida handelsstråk. Och det är bara en liten del av vad som är på gång.