Ökat intresse för trygghetscertifiering – men mer behövs

Trygghetscertifiering i Brf. Cykeln på Sofielund i Malmö.

Nästan två år har gått sedan den första fastigheten på Sofielund kunde trygghetscertifieras. Nu ökar vi takten och drar igång inom Fastighetsägare Möllevången också. Men för att trygghetscertifieringen ska ha den positiva inverkan som den har potential till, krävs mer. Framförallt mer kunskap och studier – kanske till och med lagstiftning.

Freddy Nilsson, kommunpolis i lokalpolisområde Malmö norr. Foto: Martin Olsson.

Sedan starten har de trygghetscertifierade fastigheterna i området bara blivit fler, och intresset har vuxit sig större bland såväl fastighetsägare som hos polisen. Freddy Nilsson, kommunpolis i lokalpolisområde Malmö norr, säger att det är en effektiv metod i det brottsförebyggande arbetet.

– Vi har många exempel där fastighetsägare lämnar fastigheter vind för våg och då blir det tillhåll för kriminella, säger han.

Glad över det växande intresset

Ulf Malm beskriver källarutrymmen som inte sköts. Foto Martin Olsson.

Arbetet med trygghetscertifieringar påbörjades av Ulf Malm, VD på Svensk Trygghetscertifiering, för drygt 20 år sedan. Även han är glad över det växande intresset.

– Trygghetscertifiering är för att åtgärda det som många boende uppfattar som ett stort problem, nämligen att man känner sig otrygg i sin boendemiljö. Trygghetscertifiering är ett sätt att systematiskt komma åt detta, säger Ulf Malm.

Han menar att metoden fungerar, men att det krävs att fler fastighetsägare får upp ögonen för trygghetscertifiering för att den ska ha effekt på den generella tryggheten i ett område.

– Trygghetscertifiering har potential att få ner brottsligheten i hela Sverige ordentligt, men det förutsätter att de införs i bred skala, säger han.

Freddy Nilsson säger att polisen allt mer försöker använda delar av trygghetsbesiktningen i sitt eget arbete. Senast skedde det i samband med operation Norrsken.

– När polisen jobbar med fastighetssök tittar vi även utifrån vår förenklade manual: hur ser det ut här? Har vi problem i källaren? Är det dålig belysning? Är tvättstugan olåst? Sedan använder vi materialet i vår återkoppling, säger han.

När de första trygghetscertifieringarna gjordes i Sofielund var det Kenneth Johansson, trygghetsutvecklare på Länsförsäkringar Skåne, som anpassade manualen speciellt för Fastighetsägare Sofielund.

– Vi har inte gjort så många trygghetscertifieringar som vi har önskat, av olika anledningar. Men vi ska ha en träff om några veckor och titta på Möllevången. Det är annorlunda uppbyggt med fler näringsidkare, säger han.

En effektiv metod

Möllevången har länge haft problem med kriminalitet, och när polisen har satt in åtgärder som kamerabevakning menar vissa att kriminaliteten bara förflyttas. Ulf Malm tar New York som exempel, där man har lyckats få ner brottsligheten med 80 procent – utan att den har flyttat någon annanstans.

Enligt Ulf Malm kan trygghetscertifiering och förbättrad fastighetsförvaltning vara en effektiv metod för att nå liknande framgångar på Möllevången.

Han önskar att trygghetscertifiering, och därmed krav på en god fastighetsförvaltning, skulle lagstadgas.

– Det är självklart – vi vet att det fungerar. Det finns lagstiftning kring brandsäkerhet, trafiksäkerhet och liknande, men det finns ingenting vad gäller brottsförebyggande, säger han.

Trots de positiva resultat som trygghetscertifieringarna har resulterat i, så är det svårt att få fastighetsägare att få upp ögonen för den här typen av arbete, menar Freddy Nilsson, kommunpolis. Han tror att det handlar om att åtgärderna kostar pengar.

– Det ställer höga krav på fastighetsägaren och det kostar pengar, men kollar man långsiktigt så tjänar man in pengarna. Man tycker att det känns som mycket pengar, så man gör bara de kortsiktiga åtgärderna. Men om man har lagat någonting tio gånger så kommer du ändå upp i samma summa, säger han.

Trygghetscertifiering lönar sig

Ulf Malm och Lennart Levander på Svensk Trygghetscertifiering tror att fastighetsägarnas okunskap måste minskas för att trygghetscertifieringarna ska få det genomslag som det har potential till. Ulf Malm säger bland annat att inga studier har gjorts för att följa upp resultatet av trygghetscertifieringar. Däremot kan man tydligt se att de boende i trygghetscertifierade fastigheter rankar tryggheten i sitt boende högre enligt Nöjd kund index (NKI). Dessutom minskar antalet inbrott i certifierade fastigheter. Enligt resonemanget som trygghetscertifieringarna bygger på – att förfallna fastigheter ger utrymme och möjlighet för kriminalitet att frodas – är det dessutom lönsamt att trygghetscertifiera sina fastigheter, eftersom det minskar omflyttning och ökar fastigheternas värde.

– Dilemmat som jag tänker på är att många fastighetsägare har behov av den typen av besiktning eller certifiering, men långt ifrån alla förstår det, säger Lennart Levander, teknisk chef på Svensk Trygghetscertifiering.

Utländska exempel på trygghetscertifiering

Här är några exempel på hur trygghetscertifiering används i både England och USA:

En modell från England där man bygger nytt/bygger om fastigheter enligt SBD-standarder, och så kan man få en ”award” om man uppfyller kraven för de olika standarderna.

En modell från USA med ett program om kriminalitet och hur man får bort det från bostadsområden samt certifikat som man kan sätta upp.