Grön runda

Bryggeriet, Ystadvägen 44

Flera generationer i familjen hade varit bryggare när Malmquists Bryggeriaktiebolag köpte några tomter, byggde nytt och flyttade hit verksamheten 1898. Fjorton år senare gick fem stora Malmöbryggerier ihop som AB Malmö Förenade Bryggerier. Öltillverkningen gick från småskaligt hantverk till storindustri. Ekfat byttes mot emaljerade kar, träkorkar byttes mot moderna varianter. Apotekarnes vattenfabrik flyttade hit från centrum och 1953 fick bryggeriet möjligheten att tillverka Coca-Cola på licens. Verksamheten utökades med tiden och 1961 byggde man nya lokaler. Därefter köpte Pripps företaget. Lukten påverkade eleverna på Heleneholms gymnasium mittemot. Att ha fönstren öppna när produktionen var igång var hart när omöjligt.

 

Kürzels spinnerier, Ystadvägen 22

1896 öppnade Fritz Kürzel här ett spinneri som fick namnet Kürzels fabriker AB. Företaget blev ett av stadens största med produktion av klänningar, mattor och inte minst de förr så använda skurdukarna. På 1940-talet var antalet anställda 600 och företaget hade en personalpolitik som bland annat innefattade förskoleverksamhet. Barnen togs med till arbetet på morgonen, hämtades och åkte sedan med företagets buss till Villa Midhem (intill nuvarande motorvägens påfart) där de togs om hand under dagen för att sedan återbördas till fabriken. Den välkända ugglan var förste fabrikörens symbol för framgång och finns fortfarande på plats. Under många år fanns företaget Kungsfoto i lokalerna.

 

Höghuset, Jespersgatan 13 (bilden tagen från Ystadvägen)

I kvarteret Fritz uppförde MKB ett åttavåningshus 1953. Till vänster i bilden syns Sevedsgatan och bakom höghuset Sevedsplan, som ursprungligen var en äng och senare användes som så kallade potatislotter. Kvarteren blev på 50-talet en liten stad i staden med ett centrum kring Sevedsplan där det fanns bageri, skrädderi, frisör, blomsteraffär, tobaksaffär och speceriaffär. När området byggdes hade bilen börjat bli var mans egendom och därför tillämpades trafikseparering. Bilarna kördes in i säckgator och i själva området var det huvudsakligen gående och cyklister som kunde färdas fritt.

 

Lilla Venedig, Idunsgatan 40 ca

Från Sofielundsgården avstyckades tomter, arbetare köpte. Sofielund växte fram som en renodlad arbetarstadsdel i slutet av 1870-talet, söder om stadens gränser. 1896 blev Sofielund municipalsamhälle. Redan 1900 ansåg kammarkollegium att inkorporeringen var önskvärd, men Kungl. Majt. beslöt att inte bifalla. I Malmö tyckte man inte att municipalsamhället skulle ingå i staden eftersom Sofielund saknade ”kloak, skolhus, eldsläckningsredskap och stensättning å gatorna”. Idunsgatan hette ursprungligen Storgatan, men bytte namn vid inkorporeringen 1911. Att Sofielund kallades för Lilla Venedig berodde på att området vid flera tillfällen var utsatta för översvämningar. Vid tre tillfällen; 1917, 1920 och 1924 kunde det se ut såhär. 

 

”Badtåget”, Heleneholmsstigen (från Idunsgatan en bit ner på stigen så att vattentornet skymtar)

Där dagens cykelbana med namnet Heleneholmsstigen löper fram i Sofielund fanns från 1886 den järnväg som gick från Malmö till Trelleborg. 1904 byggdes så ytterligare en bibana som snart tog badsugna resande från Vellinge till Skanör och Falsterbo. Populärt kallades den Falsterbobanan och tåget kallades sedermera Badtåget. Om söndagar under sommarsäsongen tuffade ångtåget till stränderna på Näset. Sträckan Södervärn-Falsterbo lades ner 22 augusti 1971. ”Heleneholmsstigen” är också namnet på en tecknad kortfilm av filmaren Henrik Möller, som utspelar sig just här. Sök på Youtube!

 

Järnvägsövergången Spårvägsgatan/Nobelvägen (fotografen står vid Södervärnsskolan, mittemot BID Malmö och fotograferar norrut)

1874 invigdes järnvägen mellan Malmö och Ystad, tågen gick vid nuvarande Lönngatan. Därmed delades området i Norra och Södra Sofielund. När tågen passerade fälldes bommarna, biltrafiken fick vackert vänta. På det stora huset skymtar företagsnamnet Oskar Persson, accentuerat av orden ”kött” och ”fläsk”. Östen Warnerbring fångade stämningen i sin stadshyllning ”När Malmö doftade”.

Men bland alla dofter som hade nåt visst
har jag sparat den bästa till sist
där kom Oskar Persson till häst magnifik
i sin rullande köttabutik
då doftade Malmö jag glömmer det ej
utav knackwurst och leverpastej
Då log alla människor då kändes det bra
I Malmö en helt vanlig dag

 

Södervärns vattentorn (bilden tagen ungefär från Södervärnsskolan)

Södervärns vattentorn ritades av stadsarkitekten Salomon Sörensen. Det 54 meter höga tornet invigdes 1916 och ersatte såväl Kirsebergs vattentorn som Pildammstornet. När det stod klart kunde Sofielund anslutas till det kommunala vattennätet. Tornet var i bruk fram till 2015. Framför tornet anas plaskdammen som populärt kallades ”Söderhavet” och som sommartid var ett eldorado för unga. Ettans spårvagn är på väg mot Sofielund. Under koppartaket syns fortfarande ett ljusare parti på ena sidan av tornet. Det härrör från en händelse i april 1983 då taket reparerades. På byggnadsställningarna klättrade en man upp, medförande en färgburk och pensel. På väggen målade han sen ”Mörda bilar hata data”. Texten fick blästras bort.

 

Syrener och kalvstek, Palmgatan 11

Entertainern och musikanten Östen Warnerbring var fotbollsintresserad och på småklubbsnivå höll han på Sofielunds IF. I en tidningsartikel i Kvällsposten skrev han själv: ”Ett par års tid levde jag i denna gemenskap. Och jag minns dofter. Från härligt svettiga omklädningsrum på Heleneholm och Sorgenfri till dofterna av tomma bierflaskor i de mörka klubblokalerna på Palmgatan via svaveldoften, när ”Russin” missade en stöt vid biljardbordet. Och så den finaste doften … när man kom ut från klubblokalen en solig försommardag och hela Sofielund luktade syrener och kalvstek.” På Palmgatan 6 fanns fram till 2006 Malmös sista kvarvarande utedass, som då fortfarande användes.

 

Thilda Engström, Palmgatan 19

En typisk Malmökvinna i det tidiga 1900-talet kunde presenteras såhär: född i Liatorp, Kronobergs län 1868. I övre tonåren flyttade hon till Malmö för att få ett bättre liv. Anställd i bland annat textilindustrin på MAB & MYA. Gift med grovarbetaren Vilhelm och mor till sammanlagt nio barn. Änka vid 43 års ålder. Boende i en enrumslägenhet i Palmgatan 19. Så såg livet ut för Thilda Engström, som trots dessa omständigheter faktiskt nådde en ålder av 95 år. Här rivs det hus hon bodde i, året är 1964. Därefter byggdes fastigheten som länge inrymde Arbetsförmedlingens lokaler.

Notis från tidningen Arbetet som skildrar hur en boende på gatan hade det under året 1906.

Huset till höger ägdes under en period på 1990-talet av motorcykelklubben Hells Angels. I oktober 1996 detonerade en bomb, ditplacerad av konkurrenterna Bandidos. Huset förstördes och en mängd fönster blåstes ut av tryckvågen.

 

Sofielunds Folkets hus

Gamla Sofielundsskolan, ritad av Salomon Sörensen, stod klar 1902. Här gick områdets barn, uppdelade på 12 klassrum. I sal 3 gick klass 3C som var klara med sin sexåriga folkskola 1924. Läraren hette Johan A Forsell. Klasserna var stora, vi räknar till 28 elever på bilden. Därefter bedrevs undervisning i 80 år, innan byggnaden förklarades rivningshotad. När kommunen insåg behovet av att ha replokaler för ungdomar uppläts den åt sådan verksamhet och kallades Dundret efter kvarterets namn. Denna era varade i cirka tio år innan huset åter levde under rivningshot. Ännu en gång räddades den gamla skolan och återuppstod som Sofielunds Folkets hus.

 

Nykterhetsrörelsen, Hasselgatan 9

Hasselgatan hette ursprungligen Sturegatan men tillsammans med flera andra gator i Sofielund fick den byta namn vid inkorporeringen 1911. Intilliggande Brahegatan blev Bokgatan. Den lilla bleckslageriverkstaden har fått gul puts, dörren bytt och är allmänt uppfräschad sedan bilden togs 1967. Lite längre fram på gatan, vid korsningen Björkgatan (innan 1911: Tegnérgatan) fanns i det tidiga 1900-talet en godtemplarsal. Nykterhetsrörelsen var på stark frammarsch – inte minst i arbetarkvarteren. Mötena började först klockan 20 på kvällen för att deltagarna skulle hinna hem från sina arbeten och hastigt kunna äta sin kvällsmat. Även ”agitationsfester” hölls i lokalerna där logen med namnet Fridsvapnet huserade.

 

Sofielundsgården (man får stå på Lantmannagatan och titta rakt fram mot S:t Matteus kyrka)

Här ser vi Sofielundsgårdens huvudbyggnads södra fasad. Efter enskiftet 1786, det första i Skåne, där byarna sprängdes och gårdarna fick sammanhängande jordlotter, lades landshövding Tage Thotts samlade ägor längst ut i väster i det som då kallades Ängavången. Här lät Thott bygga en ny gård med 150 tunnland jord. 1792 köptes den av handelsmannen Hans Bauert och samma år fick den namnet Sofielund efter hans hustru Sophia Charlotta af Trolle. Flera byggnader uppfördes nu på gården och en stor park på sex tunnland anlades.

Hans Bauert gick ur tiden 1802 och Sophia af Trolle 1805. Därefter köpte handelsmannen Per Jacobsson som i sin tur sålde 1823. Sommaren 1837 hyrde den kände biskopen och senare akademiledamoten Johan Henrik Thomander Sofielund, där han samlade goda vänner och njöt av mat och dryck och den rurala omgivningen. Många olika ägarskiften blev det innan staden stod som köpare. Huvudbyggnaden revs 1953 och då tillvaratogs en del detaljer till museet; två runda fajanskakelugnar, panelverk, trappräcke, dörrar, beslag och brandförsäkringsmärket! Den här bilden är tagen runt 1930.

 

Ensamheten, Ystadgatan/Hörbygatan

Låt er inte luras av att det står Triangeln på bilden, det handlar om husets triangelform och inte om platsen med samma namn. Malmöarkitekten Axel Stenberg ritade huset som stod klart 1909, då nästan alldeles ensamt i en lantlig omgivning. Av detta skäl kallades huset Ensamheten. Till höger, ända uppe vid nuvarande Lantmannagatan, syns entrén till Sofielundsgården. Inte bara gården och området utan även nuvarande Sofiagatan har fått sitt namn av Sophia Charlotta af Trolle. Efter rivningen av Sofielundsgårdens byggdes ett församlingshem åt Svenska kyrkan.  Här finns sedan 1983 också S:t Matteus kyrka, ritad av Sten Samuelsson.  

 

Jesusparken, Ystadsgatan (med sikte på Jesusparken)

Falsterboplan är i folkmun mer känt som Jesusparken. Namnet kommer av att Malmö stads kyrkoförsamlingar som ägde marken planerade att bygga en kyrka på platsen. Västra Skrävlinge församlingshus – i dag S:ta Maria kyrka – från 1928 byggdes istället om för ändamålet och istället för kyrka anlades en plantering. På bilden syns de små kolonistugor som på 30-talet stod kvar på samma plats där det under första världskrigets svält och dyrtider fanns flera hundra kolonilotter för husbehovsodling åt boende i Möllevången och Sofielund.

 

Majken Johansson, Sölvesborgsgatan 3 (fotografen har stått uppe på gatan, åt Karlshamnsgatan till)

Här på Sölvesborgsgatan 3 växte rikskända poeten och frälsningssoldaten Majken Johansson (1930–1993) upp. Då hennes mor var ensamstående med obekväma arbetstider fick Majken bo i fosterfamiljen Grip. Majken gick på Sorgenfriskolan i närheten och har i texter skildrat sin barndom, bland annat skridskoåkningen om vintrarna i Folkets Park. Som 22-åring debuterade hon med diktsamlingen ”Buskteater” på Albert Bonniers förlag. En kärleksrelation med en annan kvinna, som senare tog sitt liv, präglade hela hennes författarskap. Majken slogs genom livet mot alkoholmissbruk och psykisk ohälsa men skördade lagrar som författare och poet.

 

Nöjesteatern

Nuvarande Nöjesteatern var ursprungligen biografen Amiralen, invigd i januari 1940. Den första filmen som visades hette ”Kadettkamrater” och bland andra Hasse Ekman fanns i rollistan. Biografen hade då 850 sittplatser. I mitten av 1960-talet omvandlades lokalerna till Malmö stadsteaters tredje scen, Nya teatern, ”Nyan” som sedan var igång 1965–1988. Nils Poppe – uppväxt bara några kvarter bort – underhöll ofta för fulla hus med sina farser från Fredriksdalsteatern. Sedan 1991 heter etablissemanget Nöjesteatern och spelar framförallt musikaler och komedier.

 

Stora entrén, Folkets Park

Folkets Parks stora entré mot Amiralsgatan är inte den äldsta, den återfinner vi på Norra Parkgatan en bit därifrån. Flera olika entrébyggnader har prytt parken genom tiderna, den ursprungliga var en låg variant utan särskilt mycket utsmyckning. 1952 kom den fantastiska stålrörskonstruktionen på plats – 650 meter – arkitektritad av Fritz Jaenecke och Sten Samuelsson. 1985 blev det borgerlig majoritet i Malmö efter att socialdemokraterna styrt i 66 år. Folkets Park bytte namn till Malmöparken och ytterligare en ny entré sattes upp. Orangeriet invid dagens entré uppfördes ursprungligen på Bomässan Bo01 i nuvarande Västra Hamnen.

 

Amiralen

Lagom till jul 1939 stod stadens nya danspalats klart – Amiralen (eller Hangaren, som elaka tungor kallade den funktionalistiska byggnaden, inte helt olik en förvaringsplats för flygplan). Carl-Axel Stoltz var arkitekten bakom bygget och här inne kunde 1 600 personer samtidigt beträda tiljorna när exempelvis Harry Arnolds orkester under 40-talet spelade upp till dans. Den förste mannen i rymden, kosmonauten Jurij Gagarin, har också dansat på Amiralen vid sitt Malmöbesök den 4 mars 1964.  Det var sällskapet Sverige-Sovjetunionen som hade arrangerat kosmonautbal. Dock bombhotades lokalerna – för övrigt det andra bombhotet samma dag som hade med Gagarins besök att göra. 

 

Brändan

En av Folkets Parks många anrika dansbanor är Brändan. Den kom faktiskt till genom en olyckshändelse. I april 1944 brann den stora berg- och dalbanan med därtill hörande idrottsanläggning och dansbanor ned. På den brända tomten anlades samma säsong en ny dansbana som fick heta Brändan men som Malmöhumorn raskt döpte om till Sviddan. Här spelade orkestrar upp till dans och ibland var det ”månskensafton” – då välkomnades särskilt herrar med ”måne” på hjässan. Rotundan, som tidigare varit en öppen dansbana, fick väggar av trä i början av 1980-talet.