Blå runda
Konsthallstorget
Till vänster i bild syns Malmö Hantverksförenings stiftelse, ritad av flitiga arkitekterna Ewe och Melin 1916. Till höger om kyrkan- mittemot nuvarande Konsthallen – anlades 1909 Johanneskolonierna där det odlades för husbehov och nöje. Den rikhaltiga grönskan ses bakom planket till höger och är frukten av flitiga arbetares möda på sin odlingslott. Ett 60-tal kolonier fanns, stugor med snickarglädje och spröjsade fönster rymde trädgårdar som ramades in av små staket. När Pilgården byggdes 1943 var områdets saga all. Pilgården inrymde bland annat restaurang och bowlinghall som Malmöfödde statsministern Per Albin Hansson invigde. Byggnaden står fortfarande kvar.
Sankt Johannes kyrka (sedd från Friisgatan)
När Malmö växte kraftigt i det tidiga 1900-talet behövde alla de som bebodde arbetarkvarteren i Södra Förstaden och Möllevången en egen kyrka. Resultatet blev jugendgranna Sankt Johannes. Den kallas ”Rosornas kyrka” då den är dekorerad både in- och utvändigt med rosor i sten, trä och på målningar. Kyrkan invigdes 1907, trots att det faktiskt står 1906 ovan huvudingången, en arbetsmarknadskonflikt gjorde att bygget försenades. Stockholmsarkitekten Axel Anderberg ritade. Reformatorerna – danske Claus Mortensen och svenske Olaus Petri – finns avmålade inne i kyrkan. Det var ju alldeles i närheten som Mortensen höll den första evangeliska predikan i maj 1527.
Friisgatan (mynningen)
Det var Malmös stadsingenjör Major Anders Nilsson (hans namn lever fortfarande kvar i Major Nilssonsgatan) som 1903 gav Friisgatan dess svängda form, inspirerad av medeltida italienska städers gatunät med oregelbundna gator och torg. Hans Friis som tidigare ägde marken har gett namn åt gatan. Där köpcentret Triangeln finns idag syns bara den lummiga trädgården som omger ett lantligt hus som tidigare fanns på platsen. Det vänstra hörnhuset från 1903 är ritat av Malmöarkitekten Axel Stenberg, en filmintresserad man som också bland annat ritade Victoriabiografen på Södra Förstadsgatan.
Malmö tivoli (Friisgatans mynning – sett från Sankt Johannes kyrka)
Malmö Tivoli var ett nöjesetablissemang som drevs av danskfödde Ole Olsen och öppnade sin verksamhet 1898. Här kunde nöjeslystna mot entréavgift åka karusell, prova lyckan på skjutbanan eller dansbanan samt äta och dricka. Oles hustru Anna förestod restaurangen, och såg till att det fanns rejäla smörrebröd för den hungrige. Apropå hunger så anordnades faktiskt korvätartävling här sommaren 1899. Artister kom och framträdde, både clowner, svärdslukare och fakirer. Entrén låg ungefär där Friisgatan nu öppnar upp sig ï riktning österut. På tivolits tid var inte Friisgatan dragen genom kvarteret. Malmö Tivoli existerade till och med säsongen 1901.
Kvarteret Korpen (hörnet Friisgatan/N. Skolgatan) OBS 5a är en skissbild, ska köpa in originalet
Kvarteret ramas in av Spångatan, S. Förstadsgatan, N. Skolgatan och Friisgatan. I Bo Widerbergs klassiska och prisbelönta film med samma namn från 1963 gjordes inspelningarna i kvarteret. Från Spångatan öppnade sig en öppen plats som kallades ”tundran” och i en enrumslägenhet i rivningsfastigheten bodde filmens familj, spelade av Emy Storm, Keve Hjelm och Tommy Berggren. Lägenheten var så liten att filmteamet inte fick plats inomhus, därför hissades de upp i en skylift och filmade utifrån.
Monbijouskolan
Under namnet Mon Bijou blev etablissemanget känt när det från 1810 var ett utvärdshus med omgivande lummig park med skuggande plataner. Det var populärt, hit kom kungligheter för att äta och dricka och lyssna på artister som framträdde. När koleran briserade i Sverige under 1850-talet gjordes byggnaderna om till kolerasjukhus. Malmös befolkning ökade markant på 1870-talet och då blev det dags för ytterligare förändring – nu bereddes plats för folkskola i lokalerna. 1921 dömde hälsovårdsmyndigheterna ut lokalerna och då flyttade eleverna in i nybyggda Sorgenfriskolan. Stadsfullmäktige ville upplåta lokalerna som värmestuga åt fattiga och husvilla men skolan byggdes om till fortsättningsskola.
Frasses bar (Spångatan 11/hörnet Skolgatan)
En mer legendomsusad korvbar får man leta efter! Här serverade Frasse och hans familj från 15 mars 1957 raggare, knuttar och spättor – det vill säga motorburen ungdom – kultur i form av korv, Coca cola och musik från jukebox. Den förste kunden på invigningsdagen hette Neman och hade tapetserarverkstad på Spångatan 15. Frasses Bar är omsjungen i Kal P Dal-låten Raka rör.
Gamla Folkets hus (Norra Skolgatan 10b) – andra huset från höger på bilden!
Ett hus med doft av agitation, teatersmink och trycksvärta! Arbetarrörelsen var stark i kvarteren kring Möllevångstorget och 1893 byggdes här Sveriges första Folkets Hus. Här startade redan samma år Folkets Hus teater och tidningen Arbetet (som grundades 1887) fick sin första riktiga officin i lokalerna. När tidningens chefredaktör Axel Danielsson dött, i nyårstid 1899, låg han på lit de parade i den stora salen som nu kan hyras som festlokal. Känd teaterdirektris på 30-talet var Olga Hellquist, en känd komedienne som spelat in flera filmer med Edvard Persson. Idag heter verksamheten Ungdomens hus.
Klubb Bongo (Friisgatan 18-20)
1964 startade Dan Walterström och Per Falck en pop- och rockklubb med namnet Klubb Bongo. Ursprungliga adressen var i gamla Folkets Hus på Skolgatan, men 1966 flyttade klubben till Friisgatan 18. Tillsammans med jazzklubben New Orleans arrangerade man konserter. Stället blev en mycket populär mötesplats för musik- och dansintresserad ungdom och både svenska och internationella stjärnor har framträtt i lokalerna. Jimi Hendrix gjorde en legendomsusad spelning här 23/5 1967, uppskattad av publiken men sågad i lokalpressen. Huset revs 1968.
Mazettihuset
Här har det doftat gott en gång! 1888 grundade den danske affärsmannen Emil Nissen Malmö Choklad & Konfektfabriks AB Mazetti. Namnet Mazetti betyder knippe på italienska och blev först Nissens varumärke innan han även tog det som sitt efternamn.
Det stora ögonkakaopaketet som är placerat på husets tak är en replika. Originalet sattes upp på 1920-talet och efter att logotypen reformerats av Olle Eksell i mitten av 1950-talet kom ett nytt paket på plats. Under andra världskriget hade många kvinnor i lottakåren uppdrag här som så kallade tornsvalor, de bevakade luftrummet och spanade efter fientligt flyg.
Förstadsgatan 78
I denna gård, bland murar klämd
Så oansenlig och så trång
Blev strängen i mitt inre stämd
Som tonar svagt av sång
Raderna skaldades av Hjalmar Gullberg, som växte upp i detta hus (då nummer 100) hos fosterföräldrarna Bengt och Elsa. I enkel miljö, men i ett varmt och kärleksfullt hem danades den unge Hjalmar till att så småningom bli folkkär skald och översättare. Första skolan var Pildammsskolan vid Sankt Johannes kyrka, därefter gick han i Malmö Latinskola där han tog studenten 1917. Gullberg valdes 1940 in i Svenska Akademien, på stol VII efter Selma Lagerlöf.
Förstadsgatan 69/Möllevångsgatan
Möllevångsgatans förlängning väster om Södra Förstadsgatan hette tidigare Tallgatan. I dessa tvåvåningshus av enkelt snitt startade Matilda Olsson och hennes man Anders Påhlsson 1878 bageriet Påhlssons bröd (idag Pågen). Matildas goda surdegsbröd efter eget recept gjorde succé och snart växte företaget. Länge sålde man brödet direkt från ugnen innan man flyttade vidare till ett nybyggt hus på Bergsgatan 12, kring vilket fabriken växte upp. I samma fastighet som Matilda och Anders växte den unge Gustav Möller upp, mannen som så småningom skulle bli socialminister i Per Albin Hanssons regering. Under hans tid infördes sociala reformer som bland annat barnbidrag, folktandvård och allmän folkpension.
Bergsgatan 20 (hörnet Friisgatan)
Max och Hilma Happach flyttade 1897 in i denna niorumsvilla som låg alldeles intill den byggnad i fyra våningar som inrymde Happachs tvålfabrik. På parets gravsten tituleras Max fabriksidkare. 1927 blev villan en plats för folkbildning; ABF Malmös första studiehem. Efter en schism inom arbetarrörelsen revs husen för ett nytt stort projekt – Arbetets nya moderna tidningshus. 1939 stod de nya byggnaderna klara, ritade av stadsarkitekten Carl-Axel Stoltz. Tidningen Arbetet gick i konkurs år 2000 och 14 år senare flyttade Malmö stadsarkiv in i lokalerna.
Bergsgatan/Barkgatan 5 (kv. Eden)
Längs med Bergsgatans livaktiga esplanad etablerade sig under det sena 1800-talet många olika fabriker och industrier som bland annat producerade textilier, bilar, choklad och bröd. Staden växte snabbt och invånarantalet i princip fördubblades vart tjugonde år. Många av de nyinflyttade Möllevångarna hade sin utkomst här. De röda tegelbyggnaderna uppfördes för Fabriks AB Skandinavien som tillverkade band, garn, tråd och knappar och som också hade en avdelning för träindustri. Firman var danskägd och under glansdagarna arbetade 250-300 personer här. Under första världskriget rådde importstopp för råvaror vilket medförde att fabriken huvudsakligen fick producera pappersgarn. Numera huserar spelföretaget Massive i lokalerna.
Möllevångsgatan 46
I början av 1970-talet växte en blivande författare och akademiledamot upp i detta hus. Sara Danius bodde här under några år tillsammans med sin mor Anna Wahlgren och flera syskon och hon gick i Sorgenfriskolan. Alltså har två ledamöter i Svenska Akademien bott bara ett par hundra meter från varandra – i olika tidsrymder – och dessutom har båda suttit på stol nummer VII. Att Sara Danius alter ego Gittan Jönsson pratade så god malmöitiska har vi alltså dessa Möllevångskvarter att tacka för. I november 1926 utbröt Möllevångskravallerna efter incidenter i detta kvarter. Dåförtiden fanns A.W. Nilssons barnvagns- och korgfabrik på platsen. Slitningar mellan anställda och arbetsgivare var stora och utmynnade i strejk. Arbetsledningen tillsatte då strejkbrytare, vilket resulterade i i tumult då en strejkbrytare misshandlat en strejkande korgmakare så allvarligt att denne dog veckan därpå. Som mest var 15 000 personer samtidigt ute och demonstrerade. Det blev blodiga uppgörelser då ridande polis med dragna sablar skingrade folkhoparna. Först två år efter kravallerna nådde parterna en överenskommelse.
Gamla entrén, Norra Parkgatan
Malmö Folkets Park är Sveriges äldsta. 1891 började socialdemokraterna bedriva verksamhet här på arrende och året efter köpte de parken för 50.000 kronor. Den hade dock anlagts redan i början av 1800-talet av affärsmannen Frans Suell och hans hustru Anna Cajsa af Trolle som hade sitt sommarhus mittemot entrén, i det så kallade ”Lugnet”. Den vackra entrébyggnaden ritades av August Lönnberg och kom på plats 1909. I en berömd scen i filmen ”Kvarteret Korpen” syns filmens Anders, spelad av Thommy Berggren gå in igenom entrén för att leta upp sin överförfriskade far (Keve Hjelm) inne bland parkens grönskande bersåer.
Stora scenen i Folkets park (nuvarande ridhuset)
Den stora scenen i Folkets Park ritades även den av August Lönnberg och uppfördes 1898. Här har såväl Tage Erlander som Olof Palme hållit Första maj-tal, här har svajmastartister fått publiken att dra efter andan, elefanter har gjort konster och allsköns kända artister har estraderat här under årens lopp. Publikrekordet har Michael Landon – Little Joe Cartwright – från juli 1962. På bilden syns det brittiska rockbandet Kinks som framträdde 15 juni 1968. Stora scenen brann ner 1990 och ersattes med ett ridhus som en gång stod på Lantbruksmötet, den stora utställningen som precis som Baltiska utställningen ägde rum 1914.